{"id":70,"date":"2024-02-01T20:03:24","date_gmt":"2024-02-01T19:03:24","guid":{"rendered":"https:\/\/wp.svshk.org\/?page_id=70"},"modified":"2024-02-01T20:03:24","modified_gmt":"2024-02-01T19:03:24","slug":"hannoveransk-viltsparhund","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/wp.svshk.org\/?page_id=70","title":{"rendered":"Hannoveransk Viltsp\u00e5rhund"},"content":{"rendered":"

Rasstandard Hannoveransk Viltsp\u00e5rhund<\/h1>\n

Ursprungsland\/hemland<\/strong>: Tyskland<\/p>\n

Anv\u00e4ndningsomr\u00e5de:\u00a0<\/strong>Efters\u00f6kshund och viltsp\u00e5rhund.<\/p>\n

FCI-klassifikation<\/strong>: Grupp 6, sektion 2. Med arbetsprov<\/p>\n

Bakgrund\/\u00e4ndam\u00e5l:<\/strong>
\nHannoveransk viltsp\u00e5rhund h\u00e4rstammar i s\u00e5 gott som of\u00f6r\u00e4ndrat skick fr\u00e5n den tidiga medeltidens s.k. ledhund (fr\u00e5n tyskans \u201dLeithund\u201d), en hund av bracktyp som, f\u00f6rd i lina, sp\u00e5rade vilt. Redan vid tiden f\u00f6r den germanska folkr\u00e4ttens tillkomst (ca 500 e Kr) hade ledhundar en mycket stor betydelse. I och med skjutvapnens tillkomst f\u00f6r\u00e4ndrades metoderna f\u00f6r jakt p\u00e5 h\u00f6gvilt. Man beh\u00f6vde d\u00e5 en hund f\u00f6r efters\u00f6k p\u00e5 skadskjutet vilt. Den tyska ledhunden hade de b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let och kom d\u00e4rf\u00f6r att utvecklas till den tyska viltsp\u00e5rhunden. Denna rasbeteckning beh\u00f6lls till dess att kungad\u00f6met Hannovers jaktf\u00f6rvaltning s\u00e4rskilt tog sig an rasen. D\u00e4r utvecklades rasen vidare och \u00e4nnu best\u00e5ende metoder att f\u00f6ra hunden i lina utarbetades. Den tyska viltsp\u00e5rhunden blev till hannoveransk viltsp\u00e5rhund. Alltsedan 1894 har Verein Hirschmann e.V. avelsansvaret f\u00f6r rasen i Tyskland. Sedan denna tid bedrivs uppf\u00f6dningen genom ett strikt avelsurval baserat p\u00e5 jaktduglighet. Rasen anv\u00e4nds uteslutande inom jaktmarker med h\u00f6gvilt som specialist p\u00e5 efters\u00f6k av hjortdjur och vildsvin. Dr. Wolf-Eberhardt Barths avhandling \u201dDen hannoveranska viltsp\u00e5rhunden som exempel p\u00e5 utvecklingen av en tysk jakthundsras\u201d fr\u00e5n 1970 utg\u00f6r den vetenskapliga grunden f\u00f6r en inblick i denna gamla jakthundsras historia, en ras som med all r\u00e4tt kan betraktas som ett tyskt kulturarv. Hannoveransk viltsp\u00e5rhund \u00e4r en h\u00f6gt specialiserad jakthund f\u00f6r efters\u00f6k p\u00e5 kl\u00f6vvilt Rasen m\u00e5ste besitta alla de anlag och all den prestationsf\u00f6rm\u00e5ga som kr\u00e4vs enligt jaktprovsreglerna samt \u00e4ven vara praktiskt anv\u00e4ndbar vid komplicerade efters\u00f6k.<\/p>\n

Helhetsintryck:<\/strong>\u00a0Den dugliga hannoveranska viltsp\u00e5rhunden \u00e4r en medelstor, proportionerlig och kraftfull hund. Dess v\u00e4lvinklade och kraftigt bemusklade fram- och bakst\u00e4ll g\u00f6r den uth\u00e5llig vid l\u00e5ngvarigt arbete. Alltf\u00f6r l\u00e5nga ben, framf\u00f6r allt ett \u00f6verbyggt framst\u00e4ll, inkr\u00e4ktar p\u00e5 sp\u00e5rarbetet med l\u00e5gt f\u00f6rd nos och \u00e4r otypiskt f\u00f6r rasen. Den breda, djupa br\u00f6stkorgen ger gott utrymme f\u00f6r lungorna och m\u00f6jligg\u00f6r l\u00e5ngvariga, anstr\u00e4ngande jaktpass. Den l\u00e4tt rynkade pannan och de klara, m\u00f6rka \u00f6gonen ger rasen dess typiska allvarliga ansiktsuttryck. Rastypisk \u00e4r ocks\u00e5 den hjortr\u00f6da grundf\u00e4rgen, som kan variera fr\u00e5n ljust r\u00f6tt till m\u00f6rkt r\u00f6tt och som i tigrering kan \u00f6verg\u00e5 till n\u00e4stan svart.<\/p>\n

Viktiga m\u00e5ttf\u00f6rh\u00e5llanden:\u00a0<\/strong>Mankh\u00f6jd:kroppsl\u00e4ngd som 1:1,4 Mankh\u00f6jd:br\u00f6stdjup som 1:0,5 Huvudets l\u00e4ngd:nosryggens l\u00e4ngd som 1:0,5<\/p>\n

Uppf\u00f6rande\/ karakt\u00e4r:\u00a0<\/strong>Rasen har ett lugnt och stabilt temperament. Den \u00e4r f\u00e4st vid sin \u00e4gare men selektiv och reserverad gentemot fr\u00e4mlingar. Vid sp\u00e5rarbetet under jakt uppvisar rasen h\u00f6g koncentrationsf\u00f6rm\u00e5ga och utpr\u00e4glad linf\u00f6righet.<\/p>\n

Huvud:<\/em><\/strong>
\n
\nSkallparti:\u00a0<\/strong>Skallen skall vara bred, bredare bak \u00e4n fram. Hj\u00e4ssan skall vara l\u00e4tt v\u00e4lvd. Nackkn\u00f6len skall vara f\u00f6ga markerad. \u00d6gonbrynsb\u00e5garna skall fr\u00e5n sidan sedda vara tydligt framtr\u00e4dande.<\/p>\n

Stop:<\/strong>\u00a0Stopet skall vara kraftigt markerat, tydligare hos hanhunden<\/p>\n

Nostryffel:<\/strong>\u00a0Nostryffeln skall vara stor och bred med \u00f6ppna n\u00e4sborrar. Den skall som regel vara svart, men kan undantagsvis \u00e4ven vara m\u00f6rkbrun.<\/p>\n

Nosparti:\u00a0<\/strong>Nospartiet skall vara kraftigt, djupt och brett. Det skall vara v\u00e4l utvecklat och av ungef\u00e4r samma l\u00e4ngd som skallpartiet. Nosryggen skall vara l\u00e4tt v\u00e4lvd eller n\u00e4stan rak – mer v\u00e4lvd hos hanhundar \u00e4n hos tikar – och gradvis avsmalnande mot pannan. K\u00e4kbenet skall vara kraftigt.<\/p>\n

L\u00e4ppar:<\/strong>\u00a0L\u00e4pparna skall vara h\u00e4ngande och n\u00e5 v\u00e4l nedanf\u00f6r underk\u00e4ken. De skall vara v\u00e4l avrundade<\/p>\n

K\u00e4kar\/t\u00e4nder:\u00a0<\/strong>K\u00e4karna skall vara normalt utvecklade, mycket starka och j\u00e4mna, med utrymme f\u00f6r samtliga 42 t\u00e4nder. Sax- eller t\u00e5ngbett<\/p>\n

Kinder:<\/strong>\u00a0Kinderna skall ha framtr\u00e4dande muskulatur och vara mycket kraftiga.<\/p>\n

\u00d6gon:<\/strong>\u00a0\u00d6gonen skall varken vara utst\u00e5ende eller djupt liggande. \u00d6gonkanterna skall vara v\u00e4l \u00e5tliggande. Iris skall vara m\u00f6rkbrun. \u00d6gonen skall vara fria fr\u00e5n ektropion och entropion.<\/p>\n

\u00d6ron:<\/strong>\u00a0\u00d6ronen skall vara medell\u00e5nga. De skall vara h\u00f6gt och brett ansatta, h\u00e4nga rakt ned och b\u00e4ras t\u00e4tt intill huvudet utan att vrida sig. Nedre kanten skall vara avrundad.
\n
\nHals:<\/strong>\u00a0Halsen skall vara l\u00e5ng och stark och bli bredare vid \u00f6verg\u00e5ngen i b\u00e5len. Halsskinnet skall vara fylligt och l\u00f6st. L\u00e4tt nedh\u00e4ngande halsskinn \u00e4r till\u00e5tet.<\/p>\n

Kropp:<\/em>
\n\u00d6verlinje:\u00a0<\/strong>\u00d6verlinjen skall vara l\u00e5ng och rasen \u00e4r ofta l\u00e4tt \u00f6verbyggd.
\nManke:<\/strong>\u00a0Manken skall vara normalt framtr\u00e4dande. Halsans\u00e4ttningen skall vara kraftig.
\nRygg:\u00a0<\/strong>Ryggen skall vara stark.
\nL\u00e4ndparti:\u00a0<\/strong>L\u00e4ndpartiet skall vara l\u00e4tt v\u00e4lvt, brett och smidigt.<\/p>\n

Kors:<\/strong>\u00a0Korset skall vara brett och l\u00e5ngt och slutta l\u00e4tt mot svansen.<\/p>\n

Br\u00f6stkorg:<\/strong>\u00a0Br\u00f6stet skall vara djupt och rymligt, mer djupt \u00e4n brett.
\nUnderlinje och buk:<\/strong>\u00a0Buklinjen skall vara gradvis l\u00e4tt uppdragen
\nSvans:<\/strong>\u00a0Svansen skall vara h\u00f6gt ansatt, l\u00e5ng och l\u00e4tt b\u00f6jd. Den skall vara kraftig vid roten och gradvis smalna av mot spetsen.<\/p>\n

Extremiteter:\u00a0<\/strong><\/em>
\nFramst\u00e4ll:\u00a0<\/strong>Frambenen skall fr\u00e5n sidan sedda vara lodr\u00e4tt st\u00e4llda och raka. Framifr\u00e5n sett skall de vara raka och \u00e4r ofta marktr\u00e5ngt st\u00e4llda. Frambenen skall vara proportionerliga till kroppen.<\/p>\n

Skulderblad<\/strong>: Skulderbladen skall sluta t\u00e4tt an mot kroppen. De skall vara v\u00e4l musklade och v\u00e4l tillbakalagda.
\n\u00d6verarm:<\/strong>\u00a0\u00d6verarmarna skall vara l\u00e5nga.
\nArmb\u00e5ge:<\/strong>\u00a0Armb\u00e5garna skall vara v\u00e4l riktade bak\u00e5t och sluta v\u00e4l an
\nUnderarm:<\/strong>\u00a0Frambenen skall vara raka och muskul\u00f6sa.
\nHandlov:\u00a0<\/strong>Handlovarna skall vara breda och n\u00e4stan raka.
\nMellanhand:\u00a0<\/strong>Mellanh\u00e4nderna skall i profil sedda vara n\u00e4stan, men inte helt, raka.
\nTassar: <\/strong>Framtassarna skall vara kraftiga och runda med stora, fasta trampdynor. T\u00e5rna skall vara v\u00e4l v\u00e4lvda och slutna med kraftiga klor.
\nBakst\u00e4ll:<\/strong>\u00a0Bakbenen skall sedda fr\u00e5n sidan st\u00e5 underst\u00e4llda eller st\u00e4llda n\u00e5got bakom kroppen. De skall vara v\u00e4l vinklade. Bakifr\u00e5n sett skall bakbenen vara lodr\u00e4tt st\u00e4llda. Proportionerna mellan bakben och kropp skall vara normala f\u00f6r en medelstor hund hos vilken kroppsl\u00e4ngden \u00f6verstiger mankh\u00f6jden
\nL\u00e5r:\u00a0<\/strong>L\u00e5ren skall vara v\u00e4lmusklade.
\nKn\u00e4led:\u00a0<\/strong>Vinkeln i kn\u00e4leden skall \u00f6verstiga 120\u00b0.
\nUnderben:<\/strong>\u00a0Underbenen skall vara raka och torra.
\nHasled:<\/strong>\u00a0Hasorna skall vara breda och kraftiga.
\nMellanfot:<\/strong>\u00a0Mellanf\u00f6tterna skall vara s\u00e5 gott som lodr\u00e4ta mot marken
\nBaktassar:<\/strong>\u00a0Baktassarna skall vara runda med v\u00e4l slutna t\u00e5r.
\nR\u00f6relser:<\/strong>\u00a0R\u00f6relserna skall i samtliga g\u00e5ngarter vara kraftfulla och sp\u00e4nstiga och i galopp v\u00e4gvinnande. De g\u00e5ngarter som f\u00f6redras under jaktarbetet \u00e4r skritt och galopp<\/p>\n

Hud:<\/strong>\u00a0Huden skall vara tjock och t\u00e4mligen l\u00f6s. P\u00e5 huvudet skall den vara \u00f6verv\u00e4gande rynkad, s\u00e5 ocks\u00e5 p\u00e5 halsen. Den rynkade pannan \u00e4r typisk f\u00f6r rasen.<\/p>\n

P\u00e4ls:<\/em>\u00a0<\/strong><\/p>\n

P\u00e4lsstruktur:<\/strong>P\u00e4lsen skall vara kort, t\u00e4t, h\u00e5rd till grov. P\u00e5 svansen skall den vara t\u00e4t och h\u00e5rd. P\u00e5 l\u00e5rens baksidor samt p\u00e5 svansens undersida skall den vara n\u00e5got l\u00e4ngre och gr\u00f6vre.
\nF\u00e4rg:\u00a0<\/strong>P\u00e4lsf\u00e4rgen skall vara ljus till m\u00f6rkt hjortr\u00f6d, mer eller mindre tigrerad, med eller utan mask. Sm\u00e5, vita fl\u00e4ckar p\u00e5 bringan tolereras<\/p>\n

Storlek\/vikt:\u00a0<\/strong><\/em><\/p>\n

Mankh\u00f6jd:\u00a0<\/strong><\/em>Hanhund: 50\u201355 cm Tik: 48\u201353 cm<\/p>\n

Vikt:\u00a0<\/strong>Hanhund: 30\u201340 kg Tik 25\u201335 kg<\/p>\n

Fel:\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

\u2022 Kvadratisk kroppsbyggnad.<\/p>\n

\u2022 Tunn benstomme.<\/p>\n

\u2022 Bettfel: avsaknad av P1 eller andra t\u00e4nder; \u00f6ver- eller underbett.<\/p>\n

\u2022 Ektropion, entropion.<\/p>\n

\u2022 Vridna eller sm\u00e5 \u00f6ron.<\/p>\n

\u2022 Kraftig \u00f6verbyggdhet .<\/p>\n

\u2022 Svank- eller karprygg.<\/p>\n

\u2022 Tunnformad br\u00f6stkorg.<\/p>\n

\u2022 Starkt b\u00f6jd eller tunn svans.<\/p>\n

\u2022 Raka eller l\u00f6sa skuldror.<\/p>\n

\u2022 P\u00e5taglig kobenthet eller hjulbenthet.<\/p>\n

\u2022 Spretiga tassar, hartassar.<\/p>\n

Diskvalificerande fel:<\/strong>
\n<\/em>\u2022 Aggressiv eller extremt skygg.<\/p>\n

\u2022 Hund som tydligt visar fysiska eller beteendem\u00e4ssiga abnormiteter skall diskvalificeras.<\/p>\n

\u2022 Grava former eller h\u00f6g frekvens av ovan angivna fel \u00e4r diskvalificerande.<\/p>\n

Nota bene:\u00a0<\/strong>Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall anv\u00e4ndas till avel.<\/p>\n

Testiklar:\u00a0<\/strong><\/em>Hos hanhundar m\u00e5ste b\u00e5da testiklarna vara fullt utvecklade och normalt bel\u00e4gna i pungen.
\nReservation mot felskrivelse.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rasstandard Hannoveransk Viltsp\u00e5rhund Ursprungsland\/hemland: Tyskland Anv\u00e4ndningsomr\u00e5de:\u00a0Efters\u00f6kshund och viltsp\u00e5rhund. FCI-klassifikation: Grupp 6, sektion 2. Med arbetsprov Bakgrund\/\u00e4ndam\u00e5l: Hannoveransk viltsp\u00e5rhund h\u00e4rstammar i s\u00e5 gott som of\u00f6r\u00e4ndrat skick fr\u00e5n den tidiga medeltidens s.k. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_cbd_carousel_blocks":"[]","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"class_list":["post-70","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/wp.svshk.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/70","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/wp.svshk.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/wp.svshk.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/wp.svshk.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/wp.svshk.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=70"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/wp.svshk.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/70\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":72,"href":"https:\/\/wp.svshk.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/70\/revisions\/72"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/wp.svshk.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=70"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}