En hedersman, en schweisshundsförare och tillika hedersmedlem i SvSHK , österrikaren Norman Voegelen, har vid en ålder av 81 år gått ur tiden den 8 december 2022.
I München träffade Norman Voegelen en svenska som han blev han förälskad i. Inger blev sedermera hans hustru och de flyttade efter några år till Sverige. Efter att ha upplevt svensk älgjakt bestämde han sig att jakten var hans passion och utbildade sig till yrkesjägare och hundförare i Tyskland. Senare arbetade han som yrkesjägare bland annat på Torpa stenhus utanför Tranemo och byggde där upp det hjorthägn som finns än idag. Norman arbetade även som lärare. På äldre dagar har han varit en mycket aktiv lärare i jägarskolan och drivet ett företag för jaktresor till Afrika.
Norman var uppfödare och förare till hundar från sin och Inger uppfödning, med prefixet Megalit`s. De belönades redan 1988 ett bruksuppfödarpris.
På försommaren 1983 bildades rasklubben för bayersk och hannoveransk viltspårhund. Vi var ett gäng som var väldigt engagerade däribland Norman, som var en stor och viktig hjälp med kontakten med våra kontinentala systerorganisationer.
På årsmötet 2003 i Bollnäs kom jag (Kiki) i kontakt med en mycket välklädd och korrekt herre, Norman Voegelen ,som rätt snart framförde sina åsikter om hur man tränar en ung schweisshund till eftersökshund. Många goda och bra råd delade han med sig
Då jag 2004 tillträdde som avelsråd för HS, blev Norman mitt stora stöd i kontakterna med ISHV. Han blev klubbens översättare av all mailkorrenspondens till och från klubbarna inom ISHV.
Vartannat år ordnas möten inom ISHV, där alla medlemsklubbar blir inbjudna. Då träffas också alla avelsråd och diskuterar olika frågor som rör avel, hälsa m.m. Där var Norman en ovärderlig hjälp då han med myndig stämma, på tyska, franska eller något annat språk, framförde det jag ville ha sagt. Han var en aktad medlem i både Österrikiska Schweisshundklubben och tyska Verein Hirschmann och kunde prata många olika språk vilket gjorde att jag fick bra kontakt med många avelsråd inom ISHV.
Normans kontakter och diplomati var avgörande när vi 2017 blev fullvärdiga ISHV medlemmar.
Vi hade många roliga och intressanta stunder under dessa resor, och vid telefonsamtal. Han delade med sig av sitt stora kunnande i historia sina jakter, sina schweisshundar, och de åren han bodde i Algeriet. Han var som en uppslagsbok, men med en touch av egna åsikter och tyckande.
Han lämnar efter sig sorg, saknad och ett tomrum som kommer vara svårt att fylla.
Margaretha Steen, Kiki Nilsson och Patrik Nilsson.